Chérie

Innan Chérie hunnit sjösättas beskrevs hon i Till Rors nr 15 1948 i ganska träffande ordalag: ”Den som emellertid vill ha en häckbåt och har råd att lägga ner den extra utgiften kan erhålla en så tilltalande skapelse som denna, ritad av ingenjör Knud H. Reimers. Kustkryssaren torde i sin storlek närma sig idealet vad linjer, rymlighet och sjövärdighet beträffar. Genom de långa överhängen och det relativt korta lateralplanet blir den också lättrörlig och snabb.” I artikeln påpekas också släktskapet med KR120 Winnie: ”En vackrare båt än denna kan svårligen skapas. Den är närmast identisk med Winnie publicerad i dessa spalter nr 28/47.”

Chérie beställdes av konsthandlaren Tore Gerschman, min morfar, men kärleken blev kortvarig och redan efter ett år så såldes hon vidare. Från 1950 till 1968 saknas ägaruppgifter annat än att de som haft henne tagit väl hand om henne. Någon gång efter 1968 döptes hon också om till Tintomara från ursprungliga Chérie. På 80-talet kapades bommen med en halvmeter för att få bättre balans I samband med detta ändrades även layouten I sittbrunnen.

I på Kryss & Till Rors n°8 1986 jämfördes hon med moderna familjebåtar med slutsatsen att hon stod sig väl mot nyare konkurrenter

Den hopplösa Färe-Götan byttes av föregående ägare efter några motorfria år mot en elmotor.

Nuvarande ägare köpte båten våren 2020 och är dotterson till den ursprungliga beställaren Tore Gerschman, så nu är kärleken tillbaka I familjen. Nu väntar en renovering av framförallt däcket som är i dåligt skick samt återställande av bom och segelplan. Målsättningen är att återigen få upp henne i toppskick och vara aktiv såväl med familjesegling som på kappseglingsbanorna.