Clytie

 
Laurinkostern Clytie byggdes 1962 av T. Gustavsson på Rosättra varv, en av få som byggdes helt klar av varvet. Beställaren ville ha en minimal överbyggnad så den kortades en balk, vilket ger ett härligt rymligt fördäck och en vacker profil. Hon mättes in enligt Svenska Havskryssar Regeln 1963 och fick beteckningen H6/S54.

Nymfen Clytie var älskarinna åt solguden Helios i den grekiska mytologin. Vid sin död förvandlades hon till en solros och fortsatte vända sitt “ansikte” mot sin älskare under hans dagliga färd över himlavalvet.

Clytie är byggd i mahogny på ekspant med däcksbalkar i ask. Laurinkostrar i trä av den här storleken heter inte L28, de kallas 3.2 ton Laurinkoster. En mer realistisk uppskattning av vikten är 3.5 ton.

Ägarna har förvaltat Clytie i stort sett i originalskick till 1989. Då ersattes den ursprungliga mororn, Ford Marin Sjöhunden, med en Penta MD6 dieselmotor (en komplett motorbåt inköptes och nödvändiga delar monterades i Clytie, resten skänktes bort). På 90-talet kläddes rufftaket med mahognyfanér och däcket täcktes med teakribbor, nåtade med svart epoxilim. 2020 fick hon en ny inre akterstäv och 2021 ersattes motorn med en modern lättstartad dieselmotor.

Statens Maritima Muséer K-märkte Clytie 2012 med motiveringen: ”Clytie är en välbevarad typisk Laurin­konstruktion. Både valdäcket och det litet kortare och kraftigare skrovet berättar om vilka egenskaper man ville ha då båten byggdes. Clytie är en välskött båt — med en medveten ägare. Till det kulturhistoriska värdet hör även den kompletta ägarlängden.”
  Statens maritima museer anser sammantaget att ”Clytie är kulturhistoriskt mycket värdefull och uppfyller vad som krävs för att anses vara en K-märkt fritidsbåt.”

Ägarlängd
1. Gunnar Löfgren, 1962 –
2. Ulla och Sven Petrén, – 1973
3. Tommy Baurne och Christer Jönsson, 1973 – 1988
4. Uno Fjällendahl, 1988 – 1991
5. Bosse Willén, 1991 –