Clytie

Laurinkostern Clytie byggdes 1962 av T. Gustavsson på Rosättra varv, en av få som byggdes helt klar av varvet. Beställaren ville ha en minimal överbyggnad så den kortades en balk, sedan tog luckgaraget emot, vilket ger ett härligt rymligt fördäck och en vacker profil. Hon mättes in enligt Svenska Havskryssar Regeln och fick beteckningen H6/S54.

Nymfen Clytie var älskarinna åt solguden Helios i den grekiska mytologin. Vid sin död förvandlades hon till en solros och vände sitt “ansikte” mot sin älskare under hans dagliga färd över himlavalvet.

Clytie är byggd i mahogny på ekspant med däcksbalkar i ask. Laurinkostrar i trä av den här storleken heter inte Laurin 28, de kallas 3.2 ton Laurinkoster. En mer realistisk uppskattning av vikten är 3.5 ton.

Ägarna har förvaltat Clytie i stort sett i originalskick till 1989. Då ersattes original Fordmotorn med en dieselmotor (en komplett motorbåt inköptes och nödvändiga delar monterades i Clytie, resten skänktes bort). På 90-talet kläddes rufftaket med mahognyfanér och däcket täcktes med teakribbor, nåtade med svart epoxilim. 2021 ersattes motorn av en modern lättstartad dieselmotor.

Statens Maritima Museer K-märkte Clytie 2012 med motiveringen: ”Clytie är en välbevarad typisk Laurinkonstruktion. Både valdäcket och det litet kortare och kraftigare skrovet berättar om vilka egenskaper man ville ha då båten byggdes. Clytie är en välskött båt – med en medveten ägare. Till det kulturhistoriska värdet hör även den kompletta ägarlängden.”
    Statens maritima museer anser sammantaget att ”Clytie är kulturhistoriskt mycket värdefull och uppfyller vad som krävs för att anses vara en K-märkt fritidsbåt.”

Ägarlängd
1. Gunnar Löfgren, 1962 –
2. Ulla och Sven Petrén, – 1973
3. Tommy Baurne och Christer Jönsson, 1973 – 1988
4. Uno Fjällendahl, 1988 – 1991
5. Bosse Willén, 1991 –